Musik är så mycket mer än bara njutning och underhållning. Musik är en kraftfull resurs som kan användas för att främja hälsa och välbefinnande. Inom musikterapin, en evidensbaserad terapiform, utnyttjas musikens förmåga att påverka oss på djupet – fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt. Genom toner, rytmer och melodier kan musikterapi öppna dörrar till läkning, kommunikation och personlig utveckling.
Vad är musikterapi och hur fungerar det?
Musikterapi är en etablerad behandlingsform där en utbildad musikterapeut använder musik i en terapeutisk relation för att möta individens specifika behov. Det är en process som anpassas efter varje persons unika situation och kan användas för att hantera allt från stress och smärta till att förbättra kommunikation och främja rehabilitering. Det är viktigt att skilja på musikterapi, som utförs av legitimerade musikterapeuter, och musikmedicin, som är en bredare term för användning av musik i vården av vårdpersonal. Musikterapeuter i Sverige har genomgått en godkänd utbildning, ofta på avancerad nivå, och arbetar på en mängd olika platser, inklusive sjukhus, skolor, inom psykiatrin och på äldreboenden. För mer information om yrket, besök gärna FMS.
En musikterapisession kan se ut på många olika sätt, beroende på individens behov och terapeutens inriktning. Det kan handla om att aktivt skapa musik tillsammans, improvisera fram ljudlandskap, sjunga, spela instrument, eller lyssna på utvald musik. Ibland används musik som en språngbräda för samtal, ibland är musiken i sig det centrala. Oavsett metod är målet att skapa en trygg och kreativ miljö där patienten kan uttrycka sig, bearbeta upplevelser och utvecklas. Det finns inga krav på förkunskaper – musikterapi handlar om att möta individen där den befinner sig. Några exempel på internationellt erkända modeller är Analytical Oriented Music Therapy och Creative Music Therapy, och i Sverige har vi även Funktionsinriktad musikterapi. För mer om detta, se Wikipedia.
Musikterapins breda användningsområden
Musikterapi används framgångsrikt inom en rad olika områden, från hälso- och sjukvård till pedagogik och socialt arbete. Gemensamt för alla tillämpningar är musikens förmåga att skapa kontakt, engagemang och motivation. Inom neonatalvården, till exempel, används musikterapi för att lugna för tidigt födda barn. Studier vid bland annat Skånes universitetssjukhus har visat att musik kan sänka de små barnens hjärtfrekvens, förbättra deras syresättning och stärka bandet mellan föräldrar och barn. Läs mer på Skånes universitetssjukhus.
Inom palliativ vård har musikterapi visat sig kunna minska smärta, stress och ångest hos patienter i livets slutskede, och samtidigt öka deras välbefinnande. Detta har lett till att musikterapi rekommenderas i det nationella kunskapsstödet för palliativ vård. I Stockholms län har flera pilotprojekt genomförts för att implementera musikterapi inom den palliativa vården, med syfte att förbättra livskvaliteten för patienterna. Mer information finns hos Region Stockholm.
Även inom neurologisk rehabilitering, exempelvis efter en stroke, används musikterapi. Genom att träna motorik, tal och kognition med hjälp av musik kan patienterna göra stora framsteg. Forskning visar också att familjecentrerad musikterapi kan vara lika effektiv som andra etablerade metoder för att minska oro och rädsla hos barn som ska genomgå nålstick, som vid provtagning eller vaccination. Både barn och föräldrar beskriver ofta musikterapiupplevelsen som mycket positiv. Mer om detta kan du läsa hos Region Värmland.
Den vetenskapliga grunden för musikterapi
Musikterapi vilar på en solid vetenskaplig grund. Forskning visar att musik påverkar oss på djupet – såväl intellektuellt och emotionellt som fysiologiskt. Musik har visat sig kunna påverka blodtryck, puls, andningsfrekvens och till och med immunförsvaret. Mer information om detta finns hos FMS. Inom neurologin har musikterapi visat goda resultat för patienter med Parkinsons sjukdom och stroke, där man sett förbättringar i motorik, tal och kognition. En studie publicerad i Frontiers ger ytterligare information om detta.
Musik har en stark koppling till psykisk hälsa. Forskning visar att musikterapi kan vara effektivt vid behandling av depression, demens, psykostillstånd, cancer och autism. Detta framhålls bland annat i Dagens Medicin. Världshälsoorganisationen (WHO) lyfter också fram musikterapi som främjande för både psykisk och fysisk hälsa. Inom demensvården har musikbaserade insatser visat särskilt positiva resultat, med minskade depressiva symtom och beteendeproblem. En rapport från SBU beskriver detta närmare. Musikterapi har också visat sig kunna minska ångest i samband med medicinska procedurer som kemoterapi och kirurgi, vilket beskrivs i Translational Psychiatry.
Musikens inneboende kraft
För att förstå hur musikterapi fungerar, behöver vi titta närmare på musikens grundläggande element och hur de påverkar oss. Toner, musikens byggstenar, har en speciell förmåga att påverka oss. Vår hjärna är biologiskt inställd på att reagera på toner, särskilt de som liknar den mänskliga rösten, eftersom rösten är så central för vår kommunikation och vårt känsloliv. I musikterapi kan terapeuter använda toner på ett medvetet sätt för att påverka patientens känslor – till exempel kan lugnande och lågfrekventa toner användas för att minska ångest, medan mer uppiggande toner kan användas vid depression. Detta beskrivs i detalj i Translational Psychiatry.
Rytm, den tidsmässiga strukturen i musiken, är nära kopplad till rörelse och har en stark inverkan på oss. Rytmisk musik kan påverka vårt humör, vår motivation och vårt känslomässiga välbefinnande. Genom att aktivt engagera sig i rytmisk musik, antingen genom att spela instrument, sjunga eller röra sig till musiken, kan man påverka hjärnans aktivitetsmönster och minska negativa tankar och oro. Detta kan vara särskilt värdefullt vid rehabilitering efter stroke eller vid Parkinsons sjukdom. Translational Psychiatry beskriver detta närmare.
Musik har också en unik förmåga att aktivera hjärnans belöningssystem. När vi lyssnar på musik vi tycker om, eller skapar musik själva, frigörs dopamin, en signalsubstans som är kopplad till välbefinnande och njutning. Denna förmåga att aktivera belöningssystemet kan användas terapeutiskt för att behandla tillstånd som depression, ångest och beroendesjukdomar, där belöningssystemet ofta är i obalans. Musik kan helt enkelt hjälpa hjärnan att hitta tillbaka till en mer balanserad och hälsosam funktion. Se mer information i Translational Psychiatry.
Slutligen är musik är ett kraftfullt verktyg för att skapa och stärka sociala band. När vi musicerar tillsammans, sjunger i kör, eller delar musikupplevelser med andra, stärks känslan av samhörighet och gemenskap. Detta kan vara särskilt värdefullt i terapi för att behandla social isolering, förbättra kommunikationen och stärka relationer. Musikterapi i grupp kan skapa en känsla av tillhörighet och minska känslor av ensamhet. Translational Psychiatry tar upp detta.
Musikterapi i Sverige och framtiden
Trots den växande mängden evidens som stöder musikterapins positiva effekter, framhålls det i Dagens Medicin att musikterapi är en underutnyttjad resurs i Sverige. Även om musikterapi finns med i nationella riktlinjer för vissa behandlingar, ligger Sverige efter länder som Norge och Danmark, där musikterapi är en mer etablerad del av vården. I Finland kan patienter till och med få musikterapi finansierad via försäkringskassan. För att musikterapin ska kunna utnyttjas fullt ut i Sverige behövs ett ökat erkännande av dess värde, fler musikterapeuttjänster inom hälso- och sjukvården och en säkrad utbildning av nya musikterapeuter.
Forskningen inom musikterapi fortsätter att utvecklas i snabb takt. Man undersöker bland annat hur musikterapi kan användas för specifika grupper, som för tidigt födda barn och personer med mild kognitiv funktionsnedsättning. Ett område som växer är individanpassad behandling, där musikterapin anpassas efter individens specifika musikaliska profil och neurologiska respons på musik. Genom att förstå hur en persons hjärna reagerar på olika typer av musik kan man skräddarsy behandlingen för bästa möjliga effekt. Mer information finns hos Frontiers. Organisationer som Musikbojen i Sverige, som beskrivs av Mad In Sweden, och British Association for Music Therapy (BAMT), som presenteras på BAMT, arbetar aktivt för att främja musikterapi och göra den mer tillgänglig för alla som kan ha nytta av den.
Musik – en universell läkande kraft
Musikterapi är en vetenskapligt förankrad och mångsidig behandlingsform som kan göra stor skillnad i människors liv. Genom musikens språk – toner, rytmer, melodier och harmonier – kan vi lindra lidande, förbättra kommunikation, skapa mening och främja hälsa på ett holistiskt sätt. I en tid med ökande psykisk ohälsa och stora vårdbehov erbjuder musikterapi ett lättillgängligt, effektivt och relativt lågriskalternativ för att förbättra hälsa och livskvalitet. Med fortsatt forskning, ökad implementering i vården och ökad tillgång till musikterapi kan vi se fram emot en framtid där musikens läkande kraft utnyttjas ännu mer – för att hela både kropp och själ.